Måndag kväll...

Det är svårt...svårt att försöka..med allt!!!
Jag kan ärligt tala om att jag kan inte fatta, fatta att min fina familj får vara med om det här.
Att Stefans bror, mamma, pappa ja alla måste vara med om det här.
Allt är bara ett stort VARFÖR!!!
Å det kan man inte få ett svar på..inte ens ett litet svar...just nu skulle man vara nöjd med det lilla <3

När jag tänker på tiden som har gått så kan jag verkligen inte förstå att vad man har varit med om, hur man kan ha stått upp på benen..fast det har man ju inte hela tiden.

Alla goa vänner frågar hur det går - hur det är?
Hur kan man svara på det ??
Det går ju inte att beskriva i en mening...det går inte att beskriva hur det helt plötsligt börjar krypa ikroppen, ångest...hur man vill fly..men vart??
Hur mycket tårar har man..det undrar jag varje dag??
Vart kommer allt i från??

Stefan är i mina tankar hela tiden men det finns en stund när han inte är det å det är när tjejerna mår så dåligt så dom inte vet vart dom ska ta vägen...
Å hur gärna jag vill hjälpa så är det ett tomrum som jag absolut inte kan fylla på nått sätt, det är fruktansvärt...helt jävla hemskt.



Ja man kan verkligen inte förklara på ett bra sätt...utan man kan bara ge liten förklaring på vilket helvete det är.

Sen på nått sätt så ska det gå framåt, gud vet hur men på nått sätt!!!

Evelina <3 Elinor <3 Ellen <3
Det bästa som finns..

Goa vänner kan man verkligen inte få för mycket av <3

Kram


Älskar dig för alltid <3




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0