Fredag morgon
I dag är det dagen efter, vi fick det hemska beskedet för tre månader sen...
Ofattbart!!!
Försöker verkligen tänka ljusa tankar...
Alltid i mitt huvud å alltid i mitt hjärta <3
Älskar dig Stefan "stebo" Bodin
<3<3<3
Ofattbart!!!
Försöker verkligen tänka ljusa tankar...
Alltid i mitt huvud å alltid i mitt hjärta <3
Älskar dig Stefan "stebo" Bodin
<3<3<3
Livet,,,
Ett gals vin eller två...kul...nja, det fattas nån...
målat ett fönster, gött...nja nån skulle tycka att det va bra gjort...
bokat resa till Alanya...jag VET att du vill det <3<3
konstigt livet är...hur man tänker eller tänker inte...
Ledsen har en helt ny betydelse..man kan vara ledsen för mycket och massor...
men det vi / jag är ledsna för...det går inte förstå..ledsen så man verkligen känner att det är på riktigt, inte ledsna för att det är dåligt väder på Kreta, eller att nåns cyckel är borta...nåns tv är trasig...datorn har dött...utan PÅ riktigt...har aldrig kännt det här...
Hoppas att ni slipper <3<3
Men Ellen och jag ska åka till Alanya å ha det gött...riktigt gött...<3
Onsdag <3
Onsdag morgon...å helt muck i skallen..
Har fått sovit några nätter utan att vakna 10 gånger...men i stället för att vakna utvilad så är det som om jag skulle ha hängt på fest i två dygn...mer kaffe!!!!
Men det är klart att det känns i kroppen när man har några timmar sömn som sitter ihop.
I morgon ska jag få lite hjälp med att sätta fast dom bitarna stuprör som fattas, skönt...bockar bort en sak till. Till helgen kommer min goa pappa hit för att hjälpa mig att snickra lite <3
Ska nog försöka byta ett fönster...
Nästa vecka ska Ellen och jag ta en vecka i Alanya...NU känner jag att det ska bli skönt.
Skönt att bara vara å att det är inte nån som vet va vi bär på...slappa, sola och bara umgås <3
När jag bokade resan till Thailand ( som vi ska göra 15 dec till 15 jan) då trodde jag verkligen att mitt hjärta skulle gå i bitar...Thailand +Stefan = SANT !!!
Men Ellen sa nått bra, hon sa: det finns inget bättre ställe vi kan vara på när det är jul och nyår mamma...nä å det har hon ju helt rätt i.
Stefan ville att vi skulle fira jul och nyår i Thailand...strunta i julklappar och värmeljus från ikea..
Stefan älskade Thailand
Vi älskar Stefan och vi älskar Thailand...så det måste bli rätt <3<3
men det var i alla fall jätte jobbigt att boka en biljett mindre...
Men när vi väl ska ta oss i väg till Thailand så har det gått lite mer tid...tid är våran vän just nu..
I dag ska Natta och Lollo förgylla våran dag <3
Kram från Stebo´s Fru....alltid <3
Har fått sovit några nätter utan att vakna 10 gånger...men i stället för att vakna utvilad så är det som om jag skulle ha hängt på fest i två dygn...mer kaffe!!!!
Men det är klart att det känns i kroppen när man har några timmar sömn som sitter ihop.
I morgon ska jag få lite hjälp med att sätta fast dom bitarna stuprör som fattas, skönt...bockar bort en sak till. Till helgen kommer min goa pappa hit för att hjälpa mig att snickra lite <3
Ska nog försöka byta ett fönster...
Nästa vecka ska Ellen och jag ta en vecka i Alanya...NU känner jag att det ska bli skönt.
Skönt att bara vara å att det är inte nån som vet va vi bär på...slappa, sola och bara umgås <3
När jag bokade resan till Thailand ( som vi ska göra 15 dec till 15 jan) då trodde jag verkligen att mitt hjärta skulle gå i bitar...Thailand +Stefan = SANT !!!
Men Ellen sa nått bra, hon sa: det finns inget bättre ställe vi kan vara på när det är jul och nyår mamma...nä å det har hon ju helt rätt i.
Stefan ville att vi skulle fira jul och nyår i Thailand...strunta i julklappar och värmeljus från ikea..
Stefan älskade Thailand
Vi älskar Stefan och vi älskar Thailand...så det måste bli rätt <3<3
men det var i alla fall jätte jobbigt att boka en biljett mindre...
Men när vi väl ska ta oss i väg till Thailand så har det gått lite mer tid...tid är våran vän just nu..
I dag ska Natta och Lollo förgylla våran dag <3
Kram från Stebo´s Fru....alltid <3
Till min älskling <3
Stefan
I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.
I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.
Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
- min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.
Sötaste <3
Älskade lilla Hilda <3
Måndag kväll...
Det är svårt...svårt att försöka..med allt!!!
Jag kan ärligt tala om att jag kan inte fatta, fatta att min fina familj får vara med om det här.
Att Stefans bror, mamma, pappa ja alla måste vara med om det här.
Allt är bara ett stort VARFÖR!!!
Å det kan man inte få ett svar på..inte ens ett litet svar...just nu skulle man vara nöjd med det lilla <3
När jag tänker på tiden som har gått så kan jag verkligen inte förstå att vad man har varit med om, hur man kan ha stått upp på benen..fast det har man ju inte hela tiden.
Alla goa vänner frågar hur det går - hur det är?
Hur kan man svara på det ??
Det går ju inte att beskriva i en mening...det går inte att beskriva hur det helt plötsligt börjar krypa ikroppen, ångest...hur man vill fly..men vart??
Hur mycket tårar har man..det undrar jag varje dag??
Vart kommer allt i från??
Stefan är i mina tankar hela tiden men det finns en stund när han inte är det å det är när tjejerna mår så dåligt så dom inte vet vart dom ska ta vägen...
Å hur gärna jag vill hjälpa så är det ett tomrum som jag absolut inte kan fylla på nått sätt, det är fruktansvärt...helt jävla hemskt.
Ja man kan verkligen inte förklara på ett bra sätt...utan man kan bara ge liten förklaring på vilket helvete det är.
Sen på nått sätt så ska det gå framåt, gud vet hur men på nått sätt!!!
Evelina <3 Elinor <3 Ellen <3
Det bästa som finns..
Goa vänner kan man verkligen inte få för mycket av <3
Kram
Älskar dig för alltid <3
Jag kan ärligt tala om att jag kan inte fatta, fatta att min fina familj får vara med om det här.
Att Stefans bror, mamma, pappa ja alla måste vara med om det här.
Allt är bara ett stort VARFÖR!!!
Å det kan man inte få ett svar på..inte ens ett litet svar...just nu skulle man vara nöjd med det lilla <3
När jag tänker på tiden som har gått så kan jag verkligen inte förstå att vad man har varit med om, hur man kan ha stått upp på benen..fast det har man ju inte hela tiden.
Alla goa vänner frågar hur det går - hur det är?
Hur kan man svara på det ??
Det går ju inte att beskriva i en mening...det går inte att beskriva hur det helt plötsligt börjar krypa ikroppen, ångest...hur man vill fly..men vart??
Hur mycket tårar har man..det undrar jag varje dag??
Vart kommer allt i från??
Stefan är i mina tankar hela tiden men det finns en stund när han inte är det å det är när tjejerna mår så dåligt så dom inte vet vart dom ska ta vägen...
Å hur gärna jag vill hjälpa så är det ett tomrum som jag absolut inte kan fylla på nått sätt, det är fruktansvärt...helt jävla hemskt.
Ja man kan verkligen inte förklara på ett bra sätt...utan man kan bara ge liten förklaring på vilket helvete det är.
Sen på nått sätt så ska det gå framåt, gud vet hur men på nått sätt!!!
Evelina <3 Elinor <3 Ellen <3
Det bästa som finns..
Goa vänner kan man verkligen inte få för mycket av <3
Kram
Älskar dig för alltid <3
Hur gör man??
Man kan gå å lägga sig å må så dåligt så man VERKLIGEN på riktigt vill krypa ut ur sitt eget skinn...för att på morgonen känna att det var lite lättare att andas i dag...
Och man kan aldrig veta hur eller när...det bara slår till..
Men när ens barn mår så dåligt...då vill man inte vara med längre, då får det vara nog...
Men va hjälper det, vi sitter på det här jävla tåget å kan inte på nått sätt få stopp på tåget...bara att åka med å se vart det tar oss..
Att man säger till oss att- Ni klarar det här, ni är duktiga, starka ja alla peppande ord som man kan komma på...I dom orden känner vi inte på nått sätt igen oss.
Jag kan förstå att man kan se oss som starka, men det är nog för att vi pratar om det och att vi håller våran dörr öppen...
Men en sak är säkert vi är nybörjare på det här...å vill inte alls lära oss hur det här går till - men vi är tvugna...för att vi ska överleva.
Sen kan man ju även tänka att det finns dom som faktiskt har det värre, även fast man har svårt att ta in det...VA KAN VARA VÄRRE!!!!
Men tyvärr så finns det ju det <3<3
Det är en OBESKRIVLIG känsla att man inte har sett Stefan på så länge men samtidigt vill man att tiden ska gå...TIDEN läker - säger ju dom som vet..
Vi vill läka bara lite lite lite....
Hela jävla livet som vi har haft i snart 11 veckor är obeskrivligt...obeskrivligt...
att beskriva att man är halv!!! Eller att man vill vända skinnet ut och in...att man kan skrika så gött att trumhinnan nästan spricker...att klumpen som sitter i halsen håller på att få mig att bli tokig...att man inte kan få ner luft som man vill...framför allt att man inte får sova...
Ja listan av hur man känner kan göras lång, många kan säkert känna vad vi känner...
men...många kan inte <3<3
Men den morgonen man vaknar å faktikst kan andas lite lättare..
Ja den är värd massor <3<3
Det är då som man kan göra lite utan att man hela tiden måste tvinga sig till det, man kan faktiskt laga mat å äta tillsamans <3 skratta liet mer än vanligt <3
Stefan är ju med oss hela tiden..för alltid...i allt vi gör <3<3
Å att vi saknar honom är ju en underdrift...
Å fy fan va vi saknar, att man kan längta efter nån så här mycket, det visste inte jag!!!
NU vet jag <3
" Hur säger man att man älskar nån?
man säger det inte, man visar det "
Kram
Älskar dig <3
Och man kan aldrig veta hur eller när...det bara slår till..
Men när ens barn mår så dåligt...då vill man inte vara med längre, då får det vara nog...
Men va hjälper det, vi sitter på det här jävla tåget å kan inte på nått sätt få stopp på tåget...bara att åka med å se vart det tar oss..
Att man säger till oss att- Ni klarar det här, ni är duktiga, starka ja alla peppande ord som man kan komma på...I dom orden känner vi inte på nått sätt igen oss.
Jag kan förstå att man kan se oss som starka, men det är nog för att vi pratar om det och att vi håller våran dörr öppen...
Men en sak är säkert vi är nybörjare på det här...å vill inte alls lära oss hur det här går till - men vi är tvugna...för att vi ska överleva.
Sen kan man ju även tänka att det finns dom som faktiskt har det värre, även fast man har svårt att ta in det...VA KAN VARA VÄRRE!!!!
Men tyvärr så finns det ju det <3<3
Det är en OBESKRIVLIG känsla att man inte har sett Stefan på så länge men samtidigt vill man att tiden ska gå...TIDEN läker - säger ju dom som vet..
Vi vill läka bara lite lite lite....
Hela jävla livet som vi har haft i snart 11 veckor är obeskrivligt...obeskrivligt...
att beskriva att man är halv!!! Eller att man vill vända skinnet ut och in...att man kan skrika så gött att trumhinnan nästan spricker...att klumpen som sitter i halsen håller på att få mig att bli tokig...att man inte kan få ner luft som man vill...framför allt att man inte får sova...
Ja listan av hur man känner kan göras lång, många kan säkert känna vad vi känner...
men...många kan inte <3<3
Men den morgonen man vaknar å faktikst kan andas lite lättare..
Ja den är värd massor <3<3
Det är då som man kan göra lite utan att man hela tiden måste tvinga sig till det, man kan faktiskt laga mat å äta tillsamans <3 skratta liet mer än vanligt <3
Stefan är ju med oss hela tiden..för alltid...i allt vi gör <3<3
Å att vi saknar honom är ju en underdrift...
Å fy fan va vi saknar, att man kan längta efter nån så här mycket, det visste inte jag!!!
NU vet jag <3
" Hur säger man att man älskar nån?
man säger det inte, man visar det "
Kram
Älskar dig <3
Söndag.
Vänner å släkt frågar ofta hur det är/hur jag mår?
Ja hur mår man...skulle man verkligen känna efter varje gång man får frågan så skulle man inte orka stå på benen...så därför väljer man att säga som det till några få.
Bara att tänka tanken att det alltid kommer att fattas en...det känns...gör förbannat ont..
det är en sån konstig känsla som man inte kan beskriva.
Man är halv.
Ja hur mår man...skulle man verkligen känna efter varje gång man får frågan så skulle man inte orka stå på benen...så därför väljer man att säga som det till några få.
Bara att tänka tanken att det alltid kommer att fattas en...det känns...gör förbannat ont..
det är en sån konstig känsla som man inte kan beskriva.
Man är halv.
Tro om man blir hel igen?
Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion
Sorg är i grunden inget problem som behöver lösas. Det är okej att vara ledsen när något sorgligt händer. Däremot kan den sörjande behöva visst stöd. Stanna upp och ge av din tid. Att finnas till hands och lyssna räcker långt.
Ge stöd istället för tröst
Tillåt känslomässiga uttryck och starka sorgreaktioner utan att döma, analysera eller kritisera. Kom inte med intellektuella kommentarer och ge inte goda råd. Var ett hjärta med öron, utan mun. Att krama och hålla om, utan att klappa eller stryka, tillåter känslouttryck och distraherar inte den sörjande från sin sorg.
Som tur är finns det mycket på nätet som man kan läsa å känna igen sig i...
Kram/Susanne <3
Sorg är i grunden inget problem som behöver lösas. Det är okej att vara ledsen när något sorgligt händer. Däremot kan den sörjande behöva visst stöd. Stanna upp och ge av din tid. Att finnas till hands och lyssna räcker långt.
Ge stöd istället för tröst
Tillåt känslomässiga uttryck och starka sorgreaktioner utan att döma, analysera eller kritisera. Kom inte med intellektuella kommentarer och ge inte goda råd. Var ett hjärta med öron, utan mun. Att krama och hålla om, utan att klappa eller stryka, tillåter känslouttryck och distraherar inte den sörjande från sin sorg.
Som tur är finns det mycket på nätet som man kan läsa å känna igen sig i...
Kram/Susanne <3
Torsdag igen...
Ja så var det Torsdag igen då....10 veckor....
Alva Nilsson <3 Om hon inte hade gått vidare för tre å sen, då skulle goa Alva ha fyllt
100 långa år i dag <3<3<3 det är Stefans mormor som är Alva <3
Ja livet är konstigt...å när livet tar då kan man bara stå och titta på...
Ta inte livet förgivet...gnäll inte alltid på småsaker...försök att vara possitiv..
Jag ska FÖRSÖKA....
Puss och Kram
I know you out there <3<3
Alva Nilsson <3 Om hon inte hade gått vidare för tre å sen, då skulle goa Alva ha fyllt
100 långa år i dag <3<3<3 det är Stefans mormor som är Alva <3
Ja livet är konstigt...å när livet tar då kan man bara stå och titta på...
Ta inte livet förgivet...gnäll inte alltid på småsaker...försök att vara possitiv..
Jag ska FÖRSÖKA....
Puss och Kram
I know you out there <3<3
Det stämmer så bra....
Please don't ask me if I'm over it yet.
I'll never get over it.
Please don't tell me he's in a better place.
He's not here with me.
Please don't say he isn't suffering any more.
I haven't come to terms of why he had to suffer at all.
Please don't tell me how you feel
Unless you've lost someone you love.
Please don't ask me if I feel better.
Bereavement isn't a condition that clears up.
Please don't tell me at least you had him for so many years.
What year would you like your love to die?
Please don't tell me God never gives us more than we can bear.
Please just say you're sorry.
Please just say you remember my love if you do.
Please mention my dearest name.
Please be patient with me when I am sad.
Please just let me cry.
I dag är det Tisdag...
I går hade vi bouppteckning...gick faktiskt bättre än väntat, tänkte att det är BARA siffror...allt för att skydda sig själv lite.
Tjejerna lääängtar efter PIP (Putte i Parken) Å de gör dom rätt i...hoppas det kommer bli en superbra festival...klart det blir <3
Tänk - Man tar allt för givet..även om man ibland säger att man ska ta vara på dagen...
Men man kan ju inte gå å bara vara på rosa moln å TA vara på dagen, man måste även ha vardag för det är ju det som är det verkliga livet...å det är det livet som man saknar så in i helvete....
Vi kämpar för att få lite vardag...men det är det svåratse jag någonsin har ställt inför...men på nått sätt sakta men säkert så ska det ju gå...det har jag lovat min Stefan <3<3
När man själv kommer drabbas av en olycka av nått slag då märker man va mycket skit det händer runt om bland vänner och bekanta...man kan bara ställa sig frågan VARFÖR??? å det kommer vi ju aldrig få svar på...tyvärr. Man får bara lära sig att leva med det.
Saknaden är fruktansvärd på många plan
Att han bara inte är här <3
Jag kan ALDRIG ringa till honom..
Vi skulle ju ha barnbarn ihop...naturligtvis..
Att bädda rent i en dubbelsäng...när man sover själv..
Att han inte sitter och njuter av maten...
Att han inte tjatar om att han ska se sport..
Ja som ni ser och förstår så kan ju listan bli hur lång som helst..
Det är sjukt att det är VÅRAN familj som har drabbas av det här...
Å vad som är väldigt svårt det är ju att man inte känner igen sitt eget sätt att vara,
jag vill inte åka å handla bland massor av folk...tack gode gud för att jag bor typ på Konsum :)
Jag väntar å väntar på att man ska känna glädje-riktig glädje, ni vet sånt som känns i magen <3
Klart att jag har skrattat å massa saker men det är nått helt annat...
Jag tror att man aldrig blir samma Susanne det kan man inte bli...å jag tror inte att man ska bli helt densamma heller...man har ju varit med om nått som har förändrat en livssyn totalt.
Man får upp ögonen om mycket.
Gott och mindre gott..
I längden så är det nog bra, det man har insett...
men det är på ett hårt sätt man har fått reda på saker <3
Jag är inte nån som ska ge råd...
men mår man skit av nån anledning...
prata om det, tala om det som har hänt...det är ingen hemlighet...
Gråt om du vill eller skratta om du vill det...
Tala även om när du inte orkar prata eller träffa vänner/släkt...dom förstår <3
Sen finns det ALLTID dom som du trodde var nära...men det visar sig att dom inte klarar av det du går igenom..så är det bara..men då vet man det.
Livet är inte dagarna som gått
utan dagarna du minns
<3<3<3
Älskar för alltid...
Tjejerna lääängtar efter PIP (Putte i Parken) Å de gör dom rätt i...hoppas det kommer bli en superbra festival...klart det blir <3
Tänk - Man tar allt för givet..även om man ibland säger att man ska ta vara på dagen...
Men man kan ju inte gå å bara vara på rosa moln å TA vara på dagen, man måste även ha vardag för det är ju det som är det verkliga livet...å det är det livet som man saknar så in i helvete....
Vi kämpar för att få lite vardag...men det är det svåratse jag någonsin har ställt inför...men på nått sätt sakta men säkert så ska det ju gå...det har jag lovat min Stefan <3<3
När man själv kommer drabbas av en olycka av nått slag då märker man va mycket skit det händer runt om bland vänner och bekanta...man kan bara ställa sig frågan VARFÖR??? å det kommer vi ju aldrig få svar på...tyvärr. Man får bara lära sig att leva med det.
Saknaden är fruktansvärd på många plan
Att han bara inte är här <3
Jag kan ALDRIG ringa till honom..
Vi skulle ju ha barnbarn ihop...naturligtvis..
Att bädda rent i en dubbelsäng...när man sover själv..
Att han inte sitter och njuter av maten...
Att han inte tjatar om att han ska se sport..
Ja som ni ser och förstår så kan ju listan bli hur lång som helst..
Det är sjukt att det är VÅRAN familj som har drabbas av det här...
Å vad som är väldigt svårt det är ju att man inte känner igen sitt eget sätt att vara,
jag vill inte åka å handla bland massor av folk...tack gode gud för att jag bor typ på Konsum :)
Jag väntar å väntar på att man ska känna glädje-riktig glädje, ni vet sånt som känns i magen <3
Klart att jag har skrattat å massa saker men det är nått helt annat...
Jag tror att man aldrig blir samma Susanne det kan man inte bli...å jag tror inte att man ska bli helt densamma heller...man har ju varit med om nått som har förändrat en livssyn totalt.
Man får upp ögonen om mycket.
Gott och mindre gott..
I längden så är det nog bra, det man har insett...
men det är på ett hårt sätt man har fått reda på saker <3
Jag är inte nån som ska ge råd...
men mår man skit av nån anledning...
prata om det, tala om det som har hänt...det är ingen hemlighet...
Gråt om du vill eller skratta om du vill det...
Tala även om när du inte orkar prata eller träffa vänner/släkt...dom förstår <3
Sen finns det ALLTID dom som du trodde var nära...men det visar sig att dom inte klarar av det du går igenom..så är det bara..men då vet man det.
Livet är inte dagarna som gått
utan dagarna du minns
<3<3<3
Älskar för alltid...
